Djurvakten anländer…

Nu ska ni få höra! Pappa fyller nämligen 60 år och både han och bror är fotbollstokiga, ungefär lika mycket som några av tjejerna i mitt fotbollslag. Därför fick bror den fina idén att han och pappa skulle åka till Barcelona och se på nån match där, säkert Barcelona mot Real Madrid eller liknande. I alla fall, så har varken mamma eller pappa varit utomlands på säkert ett decennium så mamma skulle självklart med! Nu vill jag ju inte vara den som är den, men Barcelona låter ju underbart – på sommaren. På vintern? Nja…
I alla fall inte när man, som mamma, inte är så intresserad av fotboll. Så brors flickvän tänkte ta ledigt från skola och jobb i 4 dagar! Detta berättade mamma glatt för mig per telefon, innan de bokat biljetterna.

Nu till det roliga. Jag kunde inte heller kommit på en bättre idé själv, men när jag lagt på telefonluren kom jag att tänka på något, det som de andra märkte först i helgen: hela familjen åker – förutom Moa. Luktar det bortbyting? Tänker ni (o)påkallat på Askungen eller nån annan Disneysaga? Alltså, det känns ju faktiskt lite pinsamt att berätta det här så ni får den förfinade versionen. För det är ju min familj det handlar om, men till och med jag började undra lite – fast sedan var ju inte jag den som ville förstöra pappas drömresa och jag övertalade mig själv att jag skulle vara upptagen med jobb och skola.
Men som alla Disneysagor så hade även detta ett fint slut: min familj kom självklart på även detta faktum rätt snart men då hade brors bokar-finger redan fingrat på bokningsknappen och bokat hela resan utan avbeställningsskydd. (Är det uppenbart vem jag skyller på?)

Två väldigt upprörda föräldrar ringde alltså i smärre panik och bad om förlåtelse i ca 30 minuter. Vi kan tillägga att detta skedde på min födelsedag.
Men till saken hör också att gubbhunden, som i princip tror att han är en katt, förmodligen inte skulle klara 4 dygn på ett hundpensionat; min teori är att han helt enkelt skulle skita-eller bjäbba ihjäl sig, han har nämligen aldrig klarat av att bli lämnad ensam sedan han var liten! Nu är han dessutom döv också, så när han vaknar från sin dagliga 5-timmarsvila och man inte befinner sig i samma rum så springer han runt och letar. Och letar, eftersom han inte hör när man ropar på honom från ett annat rum. Skulle ni kunna lämna honom ensam, eller på ett hundpensionat? Jag kände liksom att det var hunden eller jobbet så jag, som inte tänkt åka till Barcelona, tog i slutändan ändå ledigt från jobbet.

När ni läser detta så är jag förmodligen med dessa två håriga varelser:

My dad is turning 60 which is great. The family bought him a trip to Barcelona plus tickets to a soccer game together with mum, brother and sister-in-law which is really, really great. I’m taking time off work to be in charge of the family pets. Great…?

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s